keijsa

Det mycket omtalade problemet finanskrisen började i USA med såkallade subprimelån. Subprimelån är bolån till husköpare med sämre ekonomi. Bankerna lånade ut pengar till individer som hade svårt att betala räntor och amorteringar. Ekonomin började gå sämre och priserna på bostadsmarknaden sjönk. Människorna som inte kunde betala tillbaka sina lån var tvungna att sälja sina hus för mindre än vad de själva köpt de för, och alla banker satt plötsligt med förluster, pangarna de lånade ut kom inte tillbaka. Bolåneinstituten sålde vidare stora delar av subprimelånen som värdepapper till både USA:s banker och andra internationella investerare. När då USA:s bostadsmarknad rasade satt även de andra investerarna med förluster.

Den verkliga krisen kom däremot när de stora jättarna Freddie Mac, Bear Stearns, Fannie Mae och Lehman Brothers råkade ut för mycket akuta finansiella problem. De väntade konkurs och de alla köptes upp av den amerikanska staten, och det minskade krisen lite

Finanskrisen har ställt till med många problem och har lämnat många arbetslösa. Folk som förlorar sina hus och inte har råd att betala sina lån spenderar mindre pengar, om man dessutom förlorar sitt jobb spenderas ännu mindre pengar. Fabriker producerar mindre produkter och måste varsla personal. Mindre produktion kräver mindre material och fler underleverantörer tvingas då också att varsla personal. Allt går runt i en ond cirkel och gör det svårt att komma på fötter igen.

För oss studenter som kommer ut i arbetslivet blir det tufft att hitta jobb utan högskoleutbildning, det blir dessutom dyrare och svårare att ta lån.

Finanskrisen och lågkonjunkturen vi drabbades av nyligen har många likheter med finanskrisen 1931. Men några skillnader finns, och misstag begicks då, som vi faktiskt har lärt oss av. Den här krisen gick staten in och hjälpte de stora företagen, men 1931 föll de alla omkull och krisen blev mer omfattande och totalpanik blev en av konsekvenserna. Myndigheterna är lyckligt nog mer på hugget nu och agerar innan det går för långt. En av de största konsekvenserna för finanskrisen 1931 var att, enligt Lindgren, Hitler hade lättare att komma till makten.

Rothstein har många bra argument och poänger i det han skriver om vad som gick fel i USA:s ekonomi. Subprimelånen verkade perfekt för lågutbildade, fattiga minoriteter i USA. De letade så desperat efter en lösning till deras problem, en lösning till deras gigantiska skulder. Han menar på att problemen kan börja redan i USA:s skolsystem, dåliga skolor med låg standard ger lågutbildade människor som går på erbjudanden som subprimelånen. En fortsättning på problemen är hur sjukvårdssystemet är utformat i USA. Har man dålig ekonomi har man inte en chans att få bra sjukförsäkringar och står då i skyhöga skulder om man skulle bli sjuk.

Jag tror inte att det kan gå så illa i Sverige, vårt system är bättre än så, och om något händer har vi ett skyddsnät att falla tillbaka på. Ekonomin går upp och ner och finanskriser kommer alltid att inträffa, därför är det svårt att undvika, men vi lär oss av våra misstag och kommer garanterat på fötter igen. Det gäller att se framåt, konjunkturen blir bättre och fler jobb kommer snart att behövas.